ni är en del som läser bloggen varje dag, men inte någon kommenterar. noll kommentarer är vad denna blogg har..

varför är jag alltid så fel

och vad är det med mig som gör

att folk börjar ignorera mig.

säg mig varför är jag så fel.

går långstamt
paniken är efter mig

börjar springa
kommer ikapp mig
springer fortare

skåss med
och springa ifrån
fienden är vad man brukar göra.
men om man är ovän med sig själv
sin egen kropp
vad ska man göra då?

jag har ätit en macka, 2 dl köttsoppa, en macka, gurka med dipp & tortillachips. och jag håller på att jag inte vet vad av ångest för att jag ätit för mycket. fjantig och sjuk, det är väl det minsta man kan säga om mig.. hatar att det blev såhär.

dom såg inte för de ville inte se,
för det som inte ses det finns inte.
undrar om deras förnekelse och intetgörande
förföljer dem i deras drömmar,
det borde det göra.
jag hatar dem precis lika mycket nu som jag hatade dem då.

varje dag blir tyngre

tyngre för ögonlocken att hållas öppna,

för orken att låtsas vara glad.

men nu är orken snart borta

och jag är livrädd för att visa mig ledsen inför folk.

men vad ska man göra när allting rasar.

hjälp.

jag stoppar fingrarna i halsen

kräks kräks kräks kräks

tills det nästan svartnar för ögonen.

känner hur det jag ätit omvandlas till fett

och sätter sig överallt på kroppen.

vet inte hur jag ska ta mig ur det här,

jag måste ha hjälp.

Jag bestämde mig för att jag ska göra en blogg vid sidan av den bloggen som jag redan har, en ny blogg för att kunna publicera mina dikter. Både nya och gamla dikter, och ibland även någon novell.

Jag började skriva dikter under år 2005 då jag började må dåligt och diktskrivandet har jag fortfarande med mig. Ärligt och brutal sanning är vad jag skriver, men ingenting är för att skada någon annan. Heller inte för att trigga någon annan till någonting. Jag har varit bulimiker i 3 år och har fortfarande problem med mat ibland, det är ett helvete och jag vill verkligen inte att någon ska ta mina dikter/noveller för att bli triggad. Fårse om denna blogg är något som känns bra, för då kommer jag att stanna kvar här.